Familjesystemteorin och Murray Bowen

Murray Bowen var en psykoterapeut från Washington som ägnade hela sitt liv åt klinisk psykoterapi individuellt men främst med familjer parallellt med sin forskning. Han utvecklade något som först kallades för “Family System Theory” men senare döptes om till The Bowen Family Theory.

Bowens arbete är ett teoretiskt ramverk som ser socialpsykologiska fenomen förankrade i biologi och fysik, ofta verkandes i ett eller flera system. Oftast består systemen av ett eller flera trianglar, där varje hörn representerar en person i ett socialt system. Teorin bygger på st åtta koncept, som mer eller mindre går in i varandra. Detta gör enligt mig teorin något rörigare. Jag tror på att centrera ett eller flera koncept vilket också verkar vara det som hänt över tid.

De två koncept (av åtta) som jag tänker presentera är de mest centrala: “differentiation of self”- differentiering av själv samt “triangles”- trianglar. Det första är det som Tor Wennerberg förenar tillsamnans med anknytningsteorin i sin bok “Själv och tillsammans” som utgavs på svenska 2013. Denna bok rekommenderas varmt.

Bowens övertygelse

Bowen var övertygad om att familjen och den inre psykologiska upplevelsevärlden är för invävda i varandra för att kunna särskiljas som fenomen. Vår sociala funktion i nära relationer är centralt för vår överlevnad där med även vår psykologiska struktur. I kort bygger hela hans perspektiv på det här. Han valde att kalla sitt kliniska arbete för familjepsykoterapi, inte familjeterapi. Detta särskiljde Bowen mot andra psykologer och forskare inom den amerikanska familjeterapi-rörelsen under 1900-talets USA.

Perspektiven som utvecklade hans teori bygger till stor del på observation av klienter och familjer i sitt kliniska arbete. Subjektivitet är centralt även om det är svårt att bevisa. Hur vi emotionellt upplever världen påverkar oss även om upplevelsen stämmer falskt mot verkligheten. De emotionella processer som aktiveras i människor som delar i ett system är således också centrala för att förstå och kunna påverka dess funktion. Genom att bryta ner och särskilja materialet med hjälp av en tredje part kan vi förändra systemets struktur- och således nå social och psykisk hälsa i människor. Allt form av liv har ett emotionellt system, enligt Bowen. Med hjälp av detta system kan vi avgöra hur vi skall agera för att överleva och nå välbefinnande. Emotioner är dock inte nödvändigtvis känslor. Den mesta emotionella reaktiviteten känner vi inte. Men i vårt komplexa nervsystem så har det grav påverkan på oss. Bowen ansåg att för att förstå detta komplexa system av människans sociala psykologi måste teorierna resonera med biologin. Psykisk ohälsa är ett systemfel skapat av social och psykologisk villfarelse.

Trianglar

Triangel är ett begrepp för att förklara emotionella mönster i relationella system mellan människor. Ett triangelsystem består av tre individer och är en slags grundläggande “molekyl” som kan överlappa andra triangelsystem. Ofta utvecklas ett triangelsystem när stress mellan två parter ökat så till den grad att en tredje part behövs för att kunna stabilisera läget. Den är reflexiv, där med går det att förutse konsekvenser när parter påverkas i systemet. Den mest effektiva förändringen i ett system kan ske med hjälp av triangulering, där med kan det också förändras till det sämre. Relationen mellan en terapeut och en individ är på ett sätt en form av triangel, när personen delar med sig av detaljer och upplevelser om specifika relationer i sitt liv. Oftast blir dock ursprungsfamiljen den mest vanliga triangeln som exempel. Ett barn hamnar i kläm mellan två föräldrar som inte kommer överens och blir den stabiliserande faktorn för att stilla friktionen. Problemet blir här stillat, men löses inte upp. Triangeln är där med av dysfunktionell sort. Samma funktionella system kan också användas för att lösa problemet, genom detriangulering- här fungerar systemet konstruktrivt. De andra koncepten som Bowen presenterar i sin teori går mer in på hur detta går till. Det kanske mest centrala verktyget, och som också utgör det centrala och kanske mest viktiga koncepett i Bowens teori är- Differentiering av själv.

Differentiering

Differentiering innebär i vilken grad andras emotionella system dras in i våra egna och vice verse. Det handlar alltså om förmågan att särskilja mig själv mot andra personer i ett emotionellt system- detta kallas i andra sammanhang ibland för “individuation” som står i motsats till fusion. Man skiljer också mellan sina tankar och känslor. Vid total fusion och låg differentiering är vi slav under våra känslor- agerar i automatik. Vid hög differentiering agerar vi aktivt och med större medvetenhet där varje persons behov och emotionella material hålls isär. Differentieringen märks tydligast under hög stress och ångest. En destruktiv triangelutveckling har således låg differentiering hos en eller flera parter den utgör. Arbetet börjar i varje enskild individ och målet är hög grad av differentiering i hälsofrämjande arbete, enligt Bowen. Befinner jag mig i ett triangelsystem och dras in i en svår situation med högt tryck av stress och ångest- håller en hög grad av differentiering samtidigt är kvar emotionellt närvarande- så förändras systemet successivt. Det är detta som sker i familjepsykoterapi, enligt Murray Bowen.

Jag har här kort presenterat The Bowen Family Theory som är det andra teoretiska ramverk som jag använder i mitt arbete. Vill du läsa mer rekommenderas litteratur längst ner bland fotnoterna! Vill du komma i kontakt med mig är det bara att höra av dig. Kontaktuppgifter och mer information finns på hemsidan.

 

Advertisements

Anknytningsteori och John Bowlby

I detta avsnitt tänkte jag prata lite kort om anknytningsteori och hur det kan påverka oss i vårt vuxna liv samt lite kort om hur man kan förändra sina anknytningsmönster.

Anknytningsteorin utvecklades på 60-70-talet av den brittiske psykologen och forskaren John Bowlby. Hans teori har haft och har än idag stor påverkan på det psykiatriska fältet.

Bowlby föddes 1907 i ett överklasshem i London men växte under stora delar av sin uppväxt upp på ett barnhem med substitutförälder. Hans egna erfarenheter kom att påverka hela hans yrkesliv.

Under 1900-talet kom Sigmund Freuds psykoanalys att dominera Europas psykologifält. Även om Bowlby använde och inspirerade sig av Freuds teorier ansåg han att den var bristfällig och saknade vetenskapligt stöd. Med hjälp av andra fält som biologi, Charles Darwins evolutionsteori och läran om djurens beteende uvecklade han en egen teori som kom att heta Anknytningsteorin (Attachment Theory).

Det som Bowlby främst kritiserade var uppfattningen att det som är primärt för däggdjur (alltså människan) under sina tidigare år var föda. Den sociala relationen var sekundär. Men Bowlby ansåg det vara tvärtom. Han hänvisade till biologin och etologi- forskning om djurens beteende- med apungar och fågeldjur. Den sociala relationen var primär för längre utvecklade däggdjur, en biologisk skyddsmekanism som utvecklats evolutionärt under miljontals år. Det vill säga- den hjärna som vi föds med, är under sina första tidiga år miljoner år gammal i sin funktion. Detta har grov påverkan på vår psykologiska utveckling och är grunden till vår mentala hälsa och funktion som människor- enligt Bowlby.

Teorin bygger på fyra kategorier av beteendesystem. Under våra tidiga år utvecklar vi, i samspel med våra omhändertagare, sociala strategier som fortsätter in i vårt vuxna liv. Strategisystemet påverkar hur vi emotionellt relaterar till andra människor i vår närhet. Det formar vår representerade bild av oss själva och andra människor som kommer nära. Dess funktion varierar beroende på hur vårt känsloliv och behov möts tillsammans med de som tagit hand om oss under våra tidiga år.

Det som man främst förknippar anknytningsteorin med är strategikategorierna, som egentligen utvecklades av en kollega till Bowlby—Mary Ainsworth. De fyra stratetiska kategorierna är:

  • Trygg
  • Otrygg ambivalent
  • Otrygg undvikande
  • Desorganiserad

Bowlby själv skiljde bara dom i två—otrygg respektive trygg.

Eftersom vår evolutionära utveckling präglats så starkt av att knyta oss an till en anknytning tidigt för att överleva- så har det fått genetiska konsekvenser på vår funktion som människa. Vi har utvecklats till en relationell social varelse, som får sitt psykologiska spelrum manifesterat tillsammans med andra. Detta biologiska, evolutionära perspektiv gör att det blir logiskt- när vi tittar på dels barns beteende- dels på exempel vilken påverkan våra tidiga år kan ha på en individs framtida vuxenliv. Det kan ge oss en logisk förståelse varför det kan upplevas så svårt att  förändra vårt beteende som verkar sitta i ryggmärgen likt en reflex. Eftersom anknytningspersonen är den enda individ vi har att förlita oss på som barn- tvingas vi anknyta oss oavsett om den upplevs som trygg eller otrygg. Detta gör samspelet mycket komplicerat. När en anknytningsgestalt är en trygg famn men samtidigt opålitlig, förvirrande eller farlig. I ett sådant scenario blir det dubbelriktade systemet korrupterat- vi söker oss bort från det som är farligt till det som är tryggt. Vad händer när det som är farligt även är vår trygga bas?

Brister denna logik utvecklas systemet i skev riktning och individens signaler av fara och trygghet blandas ihop. Priset är ett dysfunktionellt regleringssystem för rädslor och trygghet i närspel med andra. Förståelsen av de beteendestrukturella paradoxer som individer beskriver i samband med nära relationer blir tydligare och logiska, och här tror jag Bowlbys viktigaste bidrag ligger. Vårt anknytningssystem är en primär social överlevnadsmekanism som utvecklats evolutionärt- och i samspelet med våra tidiga nära anhöriga manifesterar det sig- på gott och ont.

Så hur förändrar jag mina modeller och strategier om de verkar hindra mig? Genom nya erfarenheter där våra inre föreställningar och emotionella register skrivs om. Det finns flera exempel från de senaste decennierna på neurologisk forskning de som visar att vår hjärna är mer elastisk än vi tidigare trott- även i vuxen ålder. Av min personliga erfarenhet, ur litteraturen jag läst, de studier jag genomfört och i mitt arbete som samtalsterapeut- är det ett läkande rum som förändrar en persons anknytningsmönster. Det rummet kan bestå av en rad olika saker. Här är några:

  • Självkännedom och undermedvetna föreställningar kommer upp till ytan och bearbetas tillsammans med ett stöd
  • Emotionella upplevelser aktiveras, vilket resulterar ofta i ångest, stress och rädsla. Men detta görs i en trygg miljö
  • Olika föreställningar och minnen ersätts med nya- synapser binds där med
  • Processen fortsätter utanför det läkande rummet, detta gör att de neurologiska banorna etableras ytterliggare genom andra erfarenheter osv
  • Symptomen sänks eller upphör där med successivt

För vidare läsning om Bowlby och hans anknytningsteori- rekommenderar jag Tor Wennerbergs bok “Själv och tillsammans” som kom ut för några år sedan.

Källor till artikeln:
* Bowlby J. Attachment and Loss: Vol. 1 Attachment, Penguin Books 1969-89
* Bowby J. Attachment and Loss: Vol. 2 Seperation, Pelican Books 1975

Relation och ensamhet

Vad innebär det att vara ensam? Vad definierar en gemenskap och en relation? Att bo två är standard i västerländsk kultur – men inte i andra. Om det här och en del annat kommer jag prata med Simon Ceder, som är en av de två som tog initiativet till ett institut om relationer – Relationsinstitutet. Genom att korsbefrukta olika fält -vård, filosofi, psykologi och normkritik – ämnar Simon tillsammans med Julia Johansson vidga vår kulturella syn på relationer. Med utgångspunkt i Todd Solondz senaste film – Weiner-Dog – diskuterar vi tillsammans relation och ensamhet

Detta är en podd som en del av verksamheten Socialpsykologisk Vård- som erbjuder terapi i Stockholm och på distans. Ni får gärna hjälpa till att sprida det här genom att klicka på gilla eller dela programmet

Socialpsykologisk Vård Stockholm
www.socialpsykologiskvard.se

Terapi: Vad främjar förändring?

Vi söker regelbundet aktuell ny forskning och försöker lyfta fram dessa. Dock-
verksamheter med andra rötter kan vara viktiga. Det gemensamma målet är effektiv, progressiv terapi och hjälp oavsett de rötter verksamheten har. Därför tror vi att korsanden samarbeten mellan olika typer av organisationer är viktigt.

SPV är sprunget ur detta perspektiv. Vi söker öppen- och nyfikenhet och en strävan bort från rigida revir. Neurologisk forskning tas till hänsyn men likaså annan sociologisk och psykologisk teori. Det icketeoretiska och som är svårt, kanske omöjligt, att påvisa, skall också det få utrymme. Ett undvikande att fastna i ett statiskt tillstånd som minskar utveckling. En teoretisk ram kan lika mycket göra detta som flytande intuition. Om delvis detta samtalade jag nyligen med Carina Håkansson som startade Familjevårdstiftelsen i Göteborg för 25 år sedan. Välkomna att lyssna

Konfliktlösning

Genom åren har jag studerat beteendevetenskap i varierade former på en rad olika platser, universitet och institut. Av samtliga sammanhang var det särskilt en, som jag minns stack ut avsevärt pedagogiskt och innehållsmässigt. Det var på Institutionen för arbetsvetenskap på Göteborgs Universitet, där främst ämnen som Konfliktlösning och medling bedrevs. Det som skilde sig var att teorin var viktig, men sekundär. Primärt var praktiskt deltagande övningar, workshops och rollspel.

Hur kommer det sig att jag minns detta kursinnehåll så starkt?

Vi diskuterar det här tillsammans med rektorn och huvudläraren Håkan Kellgren, som varit kursledare för detta ämne i över två decennier.

Changing emotion with another emotion

Leslie Greenberg förklarar hur vi kan bryta oss loss ur rädsla med hjälp av nya känslor som tidigare inte varit nära till hands. Emotion Focused Therapy har inte hittat dagens ljus i Sverige riktigt, men flera terapiformer berör liknande fenomen. Frågan som hela tiden bör ställas är hur lyssnar vi till individers behov och erfarenheter för att veckla ut ens komplexa spektrum och resurs till plats för växande och förändring?

Diagnos: Pedofili

I senaste P1 Kropp & Själ möter vi en pedofil som önskar inget annat än att få sin sexuella dragning att byta riktning eller försvinna. Hur skall denna tabubelastning behandlas, och hur kan vi på lång sikt få människor att våga söka hjälp så att sexuella övergrepp på barn kan hindras? Ett välgjort reportage som vågar närma sig komplexa frågor. De möter en person som vågar prata om sina svåra sexuella behov samt människor som möter och behandlar det regelbundet

Länk:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/865100?programid=1272