Category Archives: Uncategorized

Fantombilden Alice Miller – Hur trauman och känslomässiga sår ärvs i generationer / The Phantom Alice Miller – The relation between trauma, emotional wounds and generation inheritance  

(For english—scroll down) 

Alice Miller är en historiskt kontroversiell författare och psykoanalytiker. Hon föddes i 20-talets Polen, var verksam i Schweiz och senare Frankrike. Hennes tre första böcker blev stort uppmärksammade i slutet på 70-talet. De har hyllats världen över för sitt känslostarka språk och för första gången lyftes barnets perspektiv fram utan kompromisser. Alice ansåg att om förälderns eller omhändertagarens egna känslomässiga sår inte bearbetas, överförs det vidare på ett eller annat sätt, ofta i destruktiv riktning genom utåtagerande och kontroll. Barnet utvecklar därför omedvetet, för att överleva -ett falskt själv.

Alice har en son som heter Martin, som arbetat som psykoterapeut i 40 år. 2013 ger Martin ut en bok som handlar om sin mor och hur krigstrauman påverkar individen. Boken heter “The True “Drama of the Gifted Child”: The Phantom Alice Miller — The Real Person” och översattes fem år senare, den finns att beställa på amazon.

Martins mor växte upp i en typisk judisk medelklassfamilj i Warsawa i samband med att andra världskriget bröt ut. Ganska snabbt skaffade hon ett falskt pass och lyckades smuggla ut sig ur Warsawa-ghettot—därefter levde hon under pseudonym i en katolsk familj. Hon ska också till slut ha lyckats smuggla ut sin mor och syster men inte pappan, som i stället blev kvar inne i ghettot till stor del på grund av sin utpräglade judiskortodoxa bakgrund. Martin ger sin version om vem hans mamma och pappa var, och hur Alice erfarenheter och beteende kom att påverka hans uppväxt. (nedanför engelska översättningen hittar du citat av Martin Miller i en relativt ny intervju av Daniel Mackler)

/

Alice Miller is a historically controversial writer and psychoanalyst. She is born in the 20’s of Poland but was active in Switzerland and later France. Her first three books became widely known in the late 70’s. They have praised globally for their emotional language and for the first time the child’s perspective was raised without compromises. She has though been critized for having a low science credibility and for being very sensitive for criticism. Alice considered that if the parent’s or caregiver’s own emotional wounds are not processed, it is passed on in one way or another to future generations, often in a destructive way. The child therefore unconsciously develop a false self, in order to survive.

Alice has a son named Martin, who worked as a psychotherapist for 40 years. In 2013, Martin published a book about his mother and how a war trauma affects the individual. The book is called “The True” Drama of the Gifted Child “: Phantom Alice Miller – The Real Person” and was translated to english five years later, it can be ordered at Amazon.

Martin’s mother grew up in a typical Jewish middle-class family in Warsaw when the World War II shocked Europe. Quickly, she obtained a false passport and managed to smuggle herself out of the Warsaw Ghetto — then she lived under a pseudonym in a Catholic family. She will eventually have managed to also smuggle out her mother and sister but not her father, which remained in the ghetto to a great extent because of his distinctive Jewish orthodox background. Martin gives his version of who his mother and father were, and how Alice Miller’s experiences and behavior came to affect his youth and life.

My mother split off her war trauma completely. She was forced to live in Warsaw as a jewish girl under a false name, in order to survive. She was blackmailed by my own father who cooperated with the gestapo. Desperately, in her books, she tried to correct her self-image. She created an Alice Miller who was a good mother, which helped her to split off her own failure as a mother towards me. This is normal. When you are a victim of the holocaust, if you have war trauma, its very common to split off the experience of the war. My mother never overcame these experiences and has never discussed or processed them in her own therapies. When you dont process this, many will, in different ways, project the experience of the war onto the next generation.”

(Interview Martin Miller by Daniel Mackler 2018)

Advertisements

Familjesystemteorin och Murray Bowen / Family System Theory and Murray Bowen

(For english—scroll down) 

Murray Bowen var en psykoterapeut från Washington som ägnade hela sitt liv åt klinisk psykoterapi individuellt men främst med familjer parallellt med sin forskning. Han utvecklade något som först kallades för “Family System Theory” men senare döptes om till The Bowen Family Theory.

Bowens arbete är ett teoretiskt ramverk som ser socialpsykologiska fenomen förankrade i biologi och fysik, ofta verkandes i ett eller flera system. Oftast består systemen av ett eller flera trianglar, där varje hörn representerar en person i ett socialt system. Teorin bygger på st åtta koncept, som mer eller mindre går in i varandra. Detta gör enligt mig teorin något rörigare. Jag tror på att centrera ett eller flera koncept vilket också verkar vara det som hänt över tid.

De två koncept (av åtta) som jag tänker presentera är de mest centrala: “differentiation of self”- differentiering av själv samt “triangles”- trianglar. Det första är det som Tor Wennerberg förenar tillsamnans med anknytningsteorin i sin bok “Själv och tillsammans” som utgavs på svenska 2013. Denna bok rekommenderas varmt.

Bowens övertygelse

Bowen var övertygad om att familjen och den inre psykologiska upplevelsevärlden är för invävda i varandra för att kunna särskiljas som fenomen. Vår sociala funktion i nära relationer är centralt för vår överlevnad där med även vår psykologiska struktur. I kort bygger hela hans perspektiv på det här. Han valde att kalla sitt kliniska arbete för familjepsykoterapi, inte familjeterapi. Detta särskiljde Bowen mot andra psykologer och forskare inom den amerikanska familjeterapi-rörelsen under 1900-talets USA.

Perspektiven som utvecklade hans teori bygger till stor del på observation av klienter och familjer i sitt kliniska arbete. Subjektivitet är centralt även om det är svårt att bevisa. Hur vi emotionellt upplever världen påverkar oss även om upplevelsen stämmer falskt mot verkligheten. De emotionella processer som aktiveras i människor som delar i ett system är således också centrala för att förstå och kunna påverka dess funktion. Genom att bryta ner och särskilja materialet med hjälp av en tredje part kan vi förändra systemets struktur- och således nå social och psykisk hälsa i människor. Allt form av liv har ett emotionellt system, enligt Bowen. Med hjälp av detta system kan vi avgöra hur vi skall agera för att överleva och nå välbefinnande. Emotioner är dock inte nödvändigtvis känslor. Den mesta emotionella reaktiviteten känner vi inte. Men i vårt komplexa nervsystem så har det grav påverkan på oss. Bowen ansåg att för att förstå detta komplexa system av människans sociala psykologi måste teorierna resonera med biologin. Psykisk ohälsa är ett systemfel skapat av social och psykologisk villfarelse.

Trianglar

Triangel är ett begrepp för att förklara emotionella mönster i relationella system mellan människor. Ett triangelsystem består av tre individer och är en slags grundläggande “molekyl” som kan överlappa andra triangelsystem. Ofta utvecklas ett triangelsystem när stress mellan två parter ökat så till den grad att en tredje part behövs för att kunna stabilisera läget. Den är reflexiv, där med går det att förutse konsekvenser när parter påverkas i systemet. Den mest effektiva förändringen i ett system kan ske med hjälp av triangulering, där med kan det också förändras till det sämre. Relationen mellan en terapeut och en individ är på ett sätt en form av triangel, när personen delar med sig av detaljer och upplevelser om specifika relationer i sitt liv. Oftast blir dock ursprungsfamiljen den mest vanliga triangeln som exempel. Ett barn hamnar i kläm mellan två föräldrar som inte kommer överens och blir den stabiliserande faktorn för att stilla friktionen. Problemet blir här stillat, men löses inte upp. Triangeln är där med av dysfunktionell sort. Samma funktionella system kan också användas för att lösa problemet, genom detriangulering- här fungerar systemet konstruktrivt. De andra koncepten som Bowen presenterar i sin teori går mer in på hur detta går till. Det kanske mest centrala verktyget i Bowens teori är- Differentiering av själv.

Differentiering

Differentiering innebär i vilken grad andras emotionella system dras in i våra egna och vice verse. Det handlar alltså om förmågan att särskilja mig själv mot andra personer i ett emotionellt system- detta kallas i andra sammanhang ibland för “individuation” som står i motsats till fusion. Man skiljer också mellan sina tankar och känslor. Vid total fusion och låg differentiering är vi slav under våra känslor- agerar i automatik. Vid hög differentiering agerar vi aktivt och med större medvetenhet där varje persons behov och emotionella material hålls isär. Differentieringen märks tydligast under hög stress och ångest. En destruktiv triangelutveckling har således låg differentiering hos en eller flera parter den utgör. Arbetet börjar i varje enskild individ och målet är hög grad av differentiering i hälsofrämjande arbete, enligt Bowen. Befinner jag mig i ett triangelsystem och dras in i en svår situation med högt tryck av stress och ångest- håller en hög grad av differentiering samtidigt är kvar emotionellt närvarande- så förändras systemet successivt. Det är detta som sker i familjepsykoterapi, enligt Murray Bowen.

Jag har här kort presenterat The Bowen Family Theory som är det andra teoretiska ramverk som jag använder i mitt arbete. Vill du läsa mer rekommenderas litteratur längst ner bland fotnoterna! Vill du komma i kontakt med mig är det bara att höra av dig. Kontaktuppgifter och mer information finns på hemsidan.

/

Murray Bowen was a psychotherapist from Washington who devoted his entire life to clinical psychotherapy individually but primarily with families in parallel with his research. He developed something that was first called “Family System Theory” but later renamed to “The Bowen Family Theory”.

Bowen’s work is a theoretical framework that sees social psychological phenomena related to biology and physics, often acting in one or more systems. Usually the systems consist of one or more triangles, where each corner represents a person in a social system. The theory contains eight concepts, that more or less relates to each other. This, in my opinion, makes the theory somewhat more agile. I believe that centering one or more concepts is easier for pedagogical reasons.

(Swedish)

Two of the concepts that I intend to present is most central to the theory: “differentiation of self” – differentiation of self and “triangles” – triangles. The first is what Tor Wennerberg merge together with Bowlbys attachment theory, in his book called “Self and together” published in Swedish 2013. I highly recommended this book, it is complex and advanced yet easy to grasp. I do not think it has been transleted to english yet.

Bowen’s conviction

Bowen was convinced that the family and the inner psychological experience should be distinguished as phenomena. Our social function in close relationships is central to our survival, including the development of our psychological structure. He chose to call his clinical work “family psychotherapy”, not family therapy. This distinguished Bowen compared to other psychologists and researchers in the US family therapy movement during the 20th century USA. It marks his boldness and tenacity.

Bowlbys perspectives largely rely on observation of clients and their families in his clinical office. Subjectivity is central though it is difficult to scientificly prove. How we emotionally experiessnce the world affects us without demands for truth. The emotional processors that are activated in people that share a family system is thus central for  understanding and being able to access their functional tools. The therapist works as a third part “differentiator”, with the goal of changing the structure of the system and thus the social and mental health of the individuals making it. All kind of life has an emotional system, according to Bowen. This new knowledge helps us determine how we should act to survive and reach welfare. However, emotions are not necessarily emotions. Most emotional reactions are unconcious. Our complex nervous system have a big impact on us. Bowen considered that in order to understand this complex system of human social psychology, the theories must reason with biology. Mental ill-health is a system error created by social and psychological error.

Triangles

Triangle is a concept as a tool to understand patterns in relational systems between people. A triangular system consists of three individuals and is a kind of “basic” molecule that can overlap with other triangular systems. A triangular system is often developed when stress between two parties has increased to that level that one third is needed to be able to stabilize the status. It is reflexive, thus one can predict consequences when parties are affected. The most effective change in a system can be done by means of triangulation, which can also make the status worse. The relationship between a therapist and an individual is a form a triangle. The person shares details and experiences about specific relationships in their life. Most often, however, the original family becomes the most common triangle. A child gets caught in between two parents who do not agree and become the stabilizing factor to avoid friction. The problem is still there, yet not solved. The triangle is there with a dysfunctional variety. The same functional system can also be used to solve the problem, by detriangulation -here the system works constructively. The other concepts that Bowen presents in his theory go into how it goes. It is perhaps one of the most central tools, and that also constitutes the central and perhaps most important concept in Bowen’s theory. Another imponrtant tool in Bowen’s theory is the Differentiation of Self.

Differentiation

Differentiation means the extent to which the emotional system of others enters our own and vice versa. It is about the ability to distinguish myself against other people in my emotional system -in other contexts sometimes this is called “individuation” which is the opposite of “merge”. The concept is distinguishing between thoughts and feelings. In the case of total fusion and low differentiation, we are slaves to our emotional actions, and thus act quick and without reflection. If I find myself in a triangular system and are drawn into a difficult situation with high pressure of stress and anxiety -with a high degree of differentiation and at the same time remains emotionally present -then the system gradually change. This is what happens in family psychotherapy, according to Murray Bowen.

Relation och ensamhet — Relationships and loneliness

(sve) Vad innebär det att vara ensam? Vad definierar en gemenskap och en relation? Att bo två är standard i västerländsk kultur – men inte i andra. Om det här och en del annat kommer jag prata med Simon Ceder, som är en av de två som tog initiativet till ett institut om relationer – Relationsinstitutet. Genom att korsbefrukta olika fält -vård, filosofi, psykologi och normkritik – ämnar Simon tillsammans med Julia Johansson vidga vår kulturella syn på relationer. Med utgångspunkt i Todd Solondz senaste film – Weiner-Dog – diskuterar vi tillsammans relation och ensamhet

Detta är en podd som en del av verksamheten Socialpsykologisk Vård- som erbjuder terapi i Stockholm och på distans. Ni får gärna hjälpa till att sprida det här genom att klicka på gilla eller dela programmet

Socialpsykologisk Vård Stockholm
www.socialpsykologiskvard.se

/

(eng) What does it mean to be alone? What defines a community and a relationship? Living in duality is standard in western culture – but not in others. I have talk to Simon Ceder about this, who is one of two who took the initiative for a swedish institute with  relations as focus. They call themselves for The Relationship Institute. By cross-fertilizing different fields – care, philosophy, psychology and norm criticism – Simon, together with Julia Johansson, intends to broaden our cultural view of relationships. Based on Todd Solondz’s latest film – Weiner-Dog – we discuss this!

This is a podcast as part of the activities at SPV. We offer therapy in Stockholm in person and at Skype.

Social psychological care Stockholm
http://www.socialpsykologiskvard.se

Psykoterapi via landsting och kommun – vilken behandling erbjuds?

En äldre radio-essä sändes nyligen på P1 och blir aktuell i förhållande till Socialstyrelsens senaste riktlinjer för behandling av depression och ångest, som hårt kritiserats av ett flertal yrkespersoner i Norden. Den tar upp och jämför Sverige med nära grannländer i Europa – hur arbetar man med psykoterapeutisk behandling och vad grundar respektive land sitt utbud på för forskning?

Länk till radioinslaget

Komplex traumatisering

Sverige ligger efter när det gäller att nyansera begreppet trauma och vad för behandling det behöver. Vilka underkategorier finns det? Begreppet Complex PTSD (Komplex traumatisering) har vuxit sig stark i delar av USA. Uppfattningen i Sverige däremot liknar 1980-talets USA, med bilden av ett trauma som är förankrat till enbart krigsveteraner och brottsutsatta. En som länge argumenterade för och förändrade synen på detta var och är Judith Herman (se tidigare inlägg: Vad räknas som ett trauma). Här, saxat från Wikipedia (Komplex traumatisering):

“Judith Herman anser att behandling av komplex traumatisering ska utföras i tre faser:

  1. Stabilisering
  2. Ihågkomst och sorg över det som är förlorat
  3. Integration, skapa och/eller återerövra en plats i samhället

/…/

Herman och många andra menar att behandling av komplex PTSD ska ha ett annat fokus än behandling av PTSD. Den komplext traumatiserade människan behöver hjälp att hantera de symtom som skapar svårigheter i hennes dagliga liv. Hon behöver till exempel professionell behandling för att kunna bygga upp en inre tröstande instans för att kunna reglera känslor, hjälp att förstå och hantera de svårigheter som uppstår vid dissociation och läka dissociation, hjälp att hantera mellanmänskliga problem och läka anknytningsskador.”

Det är problematiskt att behandling av komplex traumatisering inte förekommer i allmänpsykiatrisk vård. Andra mer vaga och symptominriktade diagnoser får större utrymme. Traumatisering skuggas i spiraler av symptombehandling. En del kriscentrum för krigsutsatta finns i Sverige som lägger stort fokus på dessa perspektiv, men inte mer än så. Det behövs specialistkunskap för att kunna diagnostisera rätt och erbjuda en behandling över tid. Vi behöver förstå att traumatiseringens konsekvenser och effekter är en universell psykologisk försvarsmekanism som människan bär på evolutionärt. Komplex traumatisering behöver en komplex behandling. Här, ytterliggare om läget i Sverige:

“Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper.

/…/

I Sverige saknas med något undantag specialistcentrum för psykotraumalogi som även tar emot patienter som lider av Komplex PTSD som en följd av svåra barndomstrauman varav följer att patientgruppen inte erbjuds den längre sammanhållna fasspecifika behandling som kommer andra traumatiserade patienter till del.

Hur det ser ut i landet i stort vad avser kunskap inom den allmänpsykiatriska specialistvården när det gäller både komplex PTSD och dissociativa störningar är oklart. Det är även oklart /…/ om patienter som lider av Komplex PTSD finns redovisade i vårdens uppföljningssystem eller om patientgruppen döljs under andra diagnoser. /…/ samt att behandling av Komplex PTSD omfattas i regionala vårdprogram eller om situationen är så allvarlig att det finns ett stort mörkertal av patienter inte erbjuds adekvat specialistvård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.”

Vi behöver vidga vår syn på hur trauma påverkar oss socialt och psykologiskt, dels vid ett eller flera tillfällen men framförallt över tid. Neurologisk forskning har visat att stresspåslag vid traumatisering (kort och långsiktlig) påverkar hjärnutveckling, stressreglering liksom hormonellt som i sin tur hanterar signalsubstanser, trösklar för ångestpåslag med mera. Skada vid långsiktlig traumatisering är alltså egentligen på många sätt mer allvarlig än korta traumatiska upplevelser, även om det är problematiskt att jämföra dem två. Lyssnar vi på vårt förnuft vid närmare anblick är det fullt rimligt att upplevelser som upprepas över tid påverkar oss mer komplext än ett eller flera

Komplex trauma behöver komplex behandling, och komplex traumatisering (eng. Complex PTSD) behöver erkännas som diagnos inte bara i delar av USA utan i Sverige. 

Förenkling – ett försvar mot en komplex verklighet

2016 går mot sitt slut, och jag vill tacka alla som tagit sig tid att läsa innehållet på denna blogg samt önska er en God Jul och ett Gott Nytt År. Vill också tacka mina klienter från detta året som jag fått privilegiet att arbeta med i min nya verksamhet – det har varit berikande och jag kommer fortsätta ta emot förfrågningar om utrymme finns. Arbetat fortsätter, och så även denna blogg! Vi lever i en tid av förändring och detta inlägg kommer handla om något annat än intimitet och anknytning men som har likheter

Strukturen på vårt samhälle befinner sig i radikal förändring. Information kommuniceras på ett annat sätt sedan internet och smartphones revolutionerade våra medium. Produktion har sedan industriella revolutionen allt mer förflyttats från väst till öst. Tidigare nationer som levt i fattigdom och begränsning har blivit lika om inte större industrier. Facbook och Instagram dominerar våra sociala liv på allt från våra arbetsplatser, skolor till familjer. Alla påverkas, både barn och vuxna. Allt detta har mycket stora konkreta effekter på vårt samhälle socialt och tekniskt. Hur hanterar vi det? Genom omfamning och öppenhet eller isolation? Både och, om vi läser nyheter om det som sker och debatter om det som pratas

Det är lätt att gå den enkla vägen, att göra det som är bekvämt och utesluter risktagande och blottande. I en intim relation via besatthet eller/och avstängning. I samhället via glorifiering/förenkling eller/och isolation/murar. Här är några ytterlighetsexempel på hur det kan låta: “Tekniken är skadlig!”, “Kapitalismen skadar oss!” “Islam är en ond religion!”, “Vår yttrandefrihet håller på och dö!”, “Apple och Google är onda företag som vill kontrollera oss!”, “Ryssland är djävulens kommunistfascistiska påfund!”, “Släpp inte in någon i vårt land! Det kommer bli kaos!”

Ett samarbete, att möta upp skulle innebära en risk att vi skadar oss. Att helt omfamna miljöfrågan kring jordens resurser skulle kanske innebära att vår nation inte kan vara en del av de industrier som smörjer det globala ekonomiska maskineriet. Ett blottande av ett motiv kanske skulle innebära att någon lämnar oss, inte vill ha med oss att göra längre

Märker ni att detta lika väl skulle kunna handla om en nära relation? 

Också här handlar det delvis om självrespekt och att våga visa sina behov, sin plats men samtidigt vara öppen för en annans. Vem i kongressen vågar ställa sig upp och kritisera den nation som bär störst makt i rummet men samtidigt vara öppen för en kompromiss? Det är så klart fler faktorer som spelar in när det handlar om maktpositionella i tjänst för en nation, MEN det finns likheter. Risktagandet finns i båda scenarior att bli avfärdad, att bli ensamma, att förlora efter resultatet

Alla människor vill ha mat, närhet, tak över huvudet och kontroll över vår kropp och hälsa. Resten varierar. Men det är uppenbart att tilliten tyvärr har brustit hos många. Likgiltlighet blir fundamentalism. Fundamentalism blir våld. Våld blir död. Död blir sorg, Om den bearbetas. Vad blir den annars? Likgiltlighet, bitterhet, isolation, hat osv. Cirkeln har börjat om. Frågorna ställs än en gång: Hur svarar vi på det som händer? Tar vi ansvar? Visar vi kärnan av vad det är vi behöver? Är vi uppriktiga? Lyssnar vi på kärnan av vad den andra parten behöver? Ställer vi uppriktiga frågor? Vad bottnar problemet eller konflikten i egentligen?