Konfliktlösning—Conflict Resolution

(sv.)

Genom åren har jag studerat beteendevetenskap i varierade former på en rad olika platser, universitet och institut. Av dessa sammanhang var det ett jag minns stack ut pedagogiskt och innehållsmässigt. Institutionen för arbetsvetenskap på Göteborgs Universitet, där ämnen som Konfliktlösning och medling undervisades. Det som skiljde sig var att teori var viktigt men sekundärt i utbildningens innehåll. Primärt var praktiskt deltagande övningar, workshops och rollspel.

Hur kommer det sig att jag särskilt minns just detta kursinnehåll?

Vi diskuterar det här tillsammans med rektorn Håkan Kellgren, som varit kursledare för detta ämne i över två decennier.

/

(eng.)

Over the years, I have studied behavioral science in varied forms in a variety of places, universities and institutes. Of all of them it is one that I remember stood out compared to the others in terms of pedagogical methods and its contents. The course was at the Department of Work Science at the University of Gothenburg, where mainly subjects such as conflict resolution and mediation were taught. What distinguished was that theory methodology was important, but secondary to its contents. Primarily was  practically participating exercises, workshops and role-plays.

How is it that I remember this particular course and its contents?

This we discuss together with its headmaster Håkan Kellgren. He has been active in the conflict resolution and mediation field for over two decades.

3: Psykiatri i Norden (Gäst: Jaakko Seikkula)

Med utgångspunkt i den aktuella debatt som förts mellan socialstyrelsen och psykoterapiforskare angående de nya riktlinjerna för behandling av ångest och depression ställs frågorna: Vad främjar återhämtning vid grov psykisk ohälsa? Hur mycket påverkar behandlingsform och metodik? Vad kan de nya riktlinjerna ha för konsekvenser på det psykiatriska fältet?

För att komma närmare det har vi med oss Jaakko Seikkula som är Professor i psykoterapi på Universitetet i Jyväskylä, klinisk psykolog och familjeterapeut. Han har arbetat kliniskt och forskat i över 30 år tillsammans med individer i grov psykisk ohälsa

2: Medberoende (Gäst: Ida Högström)

Idag släpps avsnitt #2 med vår kunskapskanal! Vi reder ut begreppet medberoende tillsammans med Ida Högström som startade Medberoendepodden. Först väcklar vi ut vart ordet kommer i från och hur det fått en klinisk utveckling via Murray Bowens familjeterapi och systemteori. Vi ger också ett par korta exempel på hur det använts och brukts i Sverige som sedan blir utgångspunkt i vårt samtal. Vad har Ida fått reda på i sin podcast och varför är begreppet så omtvistat?

Priset av att vara aktivt nyfiken på dig själv och den andre / The price of being actively curious about yourself and the other

(sv.)

“Viljan att ändra och styra sin partner är en vanlig konfliktkälla. Men den maktkampen leder sällan till utveckling för någon. Psykologen Tor Wennerberg förklarar varför lösningen i stället är att satsa på att bekräfta sig själv.”

Utveckla dig själv för relationens skull

I artikeln från Svenska Dagbladet berättar Tor Wennerberg om vad det är att ta ansvar för sina behov och visa det för den andre i stället för att driva maktkamp. Det kostar att vara intim, i vår sekulära tid vet de flesta om att vi en dag kommer att förlora den andre. Där med minskas en eventuell ångest inför döden. En konstruktiv väg blir omöjlig att bereda om kampen inte förs med ansvar och utifrån en själv.

“Det kostar att vara aktivt nyfiken på vad som finns i någon annans inre värld. Hjärnan väljer ofta minsta motståndets lag, det är energibesparande. Relationer kräver tid.”

(eng.)

“The desire to change and control one’s partner is a common source of conflict. But that power struggle rarely leads to development for anyone. Psychologist Tor Wennerberg explains why the solution is instead to invest in confirming himself.”

Develop yourself for the sake of the relationship

In the article from Svenska Dagbladet, Tor Wennerberg talks about what it is to take responsibility for ones needs and show it to the other instead of fighting a power struggle. It costs to be intimate, because in our secular time most people know that one day we will lose the other. This reduces any anxiety before death. But a constructive path becomes impossible to prepare if the struggle is not carried out with responsibility and on the basis of one’s self.

“It costs to be actively curious about what’s in someone else’s inner world. The brain often chooses the least resistance team, it’s energy-saving. Relationships require time.”

Målet med psykoterapi – ett flytande tillstånd i självet / The goal of psychotherapy – a fluid self

(sv.)

Dr. Robin Carhart-Harris från brittiska “Neuropsychopharmacology Unit” i London förklarar sin forskning i den kontroversiella frågan om psykadeliska substanser kan vara användbart i psykoterapi mot depression, beroende och andra rigida problem och beteendemönster.

Vårt mänskliga psyke befinner sig i sitt normala läge i ett strukturerat tillstånd. I psykoterapi vill man bort i från detta för att kunna förändra sitt själv och därmed välmående. Målet uttrycks på samma vis i olika typer av traditioner och tekniker,. I KBT arbetar man främst i successiv konfrontration med upplevelser av rädsla. I psykoanalys pratar man om att från jaget och överjaget närma sig det undermedvetna för att överbrygga dom. I hypnos pratar man om ett tillstånd, “ego-state”, som man vill befinna sig i för att dörrar skall kunna öppnas till plats för en djupare inre mer hälsosam inre psykologisk uppfattning. I Coherence Therapy binder man och ersätter emotionella minnen- via upplevelsebaserad terapi i vissa specifika stegande processer. I integrationsterapi försöker man uppleva sitt inre barn för att integrera förståelse och låta det växa.

Det gemensamma verktyget hos dessa är att lura hjärnan bort från etablerade mönster och hinder för att kunna komma åt och förändra redan klargjorda slutsatser. Hållningen är baserad på upplevelse, där den gemensamma faktorn blir att mjuka och lösa upp rigida hjärnstrukturer för att kunna främja en personlig utveckling.

//

(eng.)

Dr. Robin Carhart-Harris from the British “Neuropsychopharmacology Unit” in London explains his research on the controversial issue of psychedelic substances may be useful in psychotherapy for depression, addiction and other rigid problems and behavioral patterns.

Our human psyche is in its normal state in a structured state. In psychotherapy, one wants to get away from this in order to change one’s self and thus well-being. The goal is expressed in the same way in different types of traditions and techniques. KBT mainly works in successive confrontation with experiences of fear. In psychoanalysis, one talks about approaching the subconscious from the self and the superior to bridge them. In hypnosis you talk about a state, “ego-state”, in which you want to be in order to open doors to a place for a deeper inner, more healthy inner psychological perception. In Coherence Therapy, you bind and replace emotional memories through experience-based therapy in certain specific ascending processes. In integration therapy, you try to experience your inner child to integrate understanding and let it grow.

The common tool of these is to trick the brain away from established patterns and barriers to being able to access and change already clear conclusions. Attitude is based on experience, where the common factor is to soften and dissolve rigid brain structures in order to promote personal development.

Närhet ger oss bäst vila och varför psykoterapi är hjälpsamt

(sv.)

I en artikel i Svenska Dagbladet presenteras James Coans forskning om att närhet ger bäst vila för våra hjärnor. De kallar viloläget för ”the social baseline theory” och teorins innehåll sträcker sig bak till slutet på 1800-talets filosofiska sociologer som G.H. Mead och L. Vigotsky. Det samma går att spegla i Bowlbys anknytningsteori eller Blumers Symboliska Interaktionism.

I grunden handlar dessa teorier och begrepp om en sak:

  • Människan är evolutionärt en social relationell varelse. Grunden till vår fungerande hälsa och levene sker i samspel med andra

Teorierna pekar också på varför relationella frågor är känsliga för oss. Vilka djupa spår det sätter om detta brister. I vuxen ålder har vi kapacitet att sätta en kaotisk förvirrad upplevelse i ett komplext men förståerligt sammanhang. Men ett barn har inte denna kapacitet utan en hjälpande vuxen. Har relationen till en hjälpande gestalt haft brister över tid, stagnerar utvecklingen alternativt går mot skev riktning. Konsekvensen av detta kan bli en utvecklingen av ett falskt själv och eller destruktivt beteendemönster. Exempelvis genom att skada sig själv eller andra, avstängningsmekanismer, flyktbeteende, oförmåga till att mentalisera med mera. Det är här psykoterapi blir aktuellt, en plattform där mönstret tillsammans har möjlighet att brytas med hjälp av  arbete och nya erfarenheter.

“Men jag pratar ju om allt med mina vänner?”

Det finns flera argument som talar för att terapi med vänner inte leder till förändring. Vi tenderar att tillsammans med vänner antingen spä på argumenten eller hamna i en dispyt om fenomenet. En annan aspekt är att vi riskerar att tynga ner våra vänner med våra problem och vice verse. En vän har inte alltid utrymme att ta in smärtsamma, emotionella berättelser för den är fullt upptagen. Möten till vänner ska självklart vara uppriktigt och det ska finnas utrymme för personliga samtal, men det är svårt att föra ett aktivt, fokuserat terapeutiskt arbete som vän och sällan konstruktivt.

//

(eng.)

In this article (Svenska Dagbladet) James Coan’s research shows that closeness provides the best rest for our brain. They call its resting state the “social baseline theory” and the content of the theory stretches back to the end of 19th century philosophical sociologists like G.H. Mead and L. Vigotsky. The same can be reflected in Bowlby’s attachment theory or Blumer’s Symbolic Interactionism.

Basically, these theories and concepts are about one thing:

Man is evolutionarily a social relational being. The foundation of our functioning health and life is in interaction with others.

The theories also point to why relational issues are very sensitive to us. In adulthood, we have the capacity to put a chaotic confused experience in a complex but understandable context. But a child does not have this capacity without a helping adult. If the relationship with a attachment figure has been lacking over time, the development stagnates or are doomed for a skewed direction. The consequence can be the development of a false self and / or destructive behavioral pattern. For example, by hurting oneself or others, shutting down mechanisms, escape behavior, inability to mentalize and more. This is where psychotherapy becomes relevant, a platform where the pattern together can be broken with the help of inner work and new experiences.

“But I talk about everything with my friends?”

There are several arguments that suggest that therapy with friends does not lead to change. We tend to, along with friends, either scoff at the arguments or end up in a dispute about the phenomenon. Another aspect is that we risk weighing down our friends with our problems and vice versa. A friend does not always have the space to take in painful, emotional experiences because them selves are fully occupied. Meetings with friends should of course be sincere and there should be room for personal conversations, but it is difficult to conduct an active, focused therapeutic work as a friend and rarely constructively.

Blogg om vuxen anknytning och psykoterapi — A blog about adult attachment and psychotherapy